torsdag 15 maj 2008

Ett stort steg i livet

I går skickade jag in ansökningspapper till körkortslämp.

Jag har ju inget körkort "fast" jag är 29 år. Det har liksom fungerat bra ändå. Men mannen är trött på att skjutsa runt på mig. Och ska jag fortsätte jobba mitt ute på landet kan det ju behövas. Och så skulle det vara kul att kunna åka på lite utflykter och annat även om gubben jobbar, vilket han ju alltid gör. (Och jag vet att man inte ska börja meningar med och, men jag är rebellisk i dag;)

Fast innan det blir nåt kort (man ska inte ropa hej osv.) måste jag gå en dum kurs och lära mig att köra bil förstås. Men första steget är i alla fall taget.

5 kommentarer:

Bia sa...

BRA JOBBAT!
Lycka till med körkortet!
Det kommer säkert att gå bra.
Mina nerver håller nog tyvärr inte för övningskörning och det är ju så dumt nu att man måste gå en kurs för flera "lusentappar" för att få övningsköra med någon.

Anonym sa...

Heja Åsa!!

Bilsemester nästa!;v)
Tycker dina rebelliska utbrott är precis lagom otrygga.
/Anna

Dödergök sa...

Jag är ju superpeppad jag med men jag måste övertala någon om att övningsköra med mig. Tillsvidare kan ju du köra runt mig! ;)

Frida sa...

Är i samma sits. 30 år inget körkort (än). Men jag är på gång jag med. Ska snart få uppskrivningstid. Jippie!
Lycka till!

Åsa sa...

Klart att du ska ta ett körkort!
Det är en enorm frihetskänsla när man inte behöver be någon annan om skjuts och man blir aldrig för gammal för att ta det. Håller tummarna stenhårt.
Kram Åsa