"Indisk" kycklinggryta

Jag gör slag i saken och skriver ett recept på en gång. Det här är mitt eget och som vanligt inte så exakt, och inte gör jag lika varje gång heller.

Receptet kom till för ganska många år sedan när jag var en fattig student. Det hade precis blivit på modet med sådana här små burkar med curry pasta som skulle blandas med grädde och valfritt kött. En dag var jag sugen på det och gick till affären med en 100 lapp på fickan. Det skulle ju räcka till en del och den nedrans burken kostade 30 spänn. Jag läste innehållsförteckningen och listade ut att jag hade alla ingredienser hemma. Så sedan dess har jag gjort min egen curry. Den är inte på något sätt autentisk, men god.

Såsen räcker till åtminstone 6 portioner men jag gör alltid lika mycket och så reglerar jag portionerna med mängden kyckling. I bland blir det ju mycket sås över förstås.

Jag varierar den från gång till gång, för jag kommer aldrig ihåg vad jag hade i den. Kryddorna innom parentes är sådana som inte är med varje gång. I bland har jag i alla , ibland bara någon. Har man inte så många sorter kan man ta lite mer av varje. Curry, spiskummin och koriander är alltid med.

Recept; 4port

500g kycklingfilé

1 burk kokosmjölk (2 pkt matl.grädde kan nog gå om man är allergisk)

Pasta:

3 vitlöksklyftor
1 msk tomatpuré
2 tsk "vanlig" curry
1 tsk spiskummin
1 tsk koriander
1/4 tsk svartpeppar
(1/2 tsk kanel)
(1/2 tsk ingefära)
(1/2 tsk kardemumma)
(1/2 tsk gurkmeja)
(1/2 kuvert saffran)

Salt

Gör så här:
Stöt vitlöken i en mortel. Det går lättare om man har en liten nypa salt i men ta inte för mycket. Tänk på att fryst kyckling ofta är lagd i saltlake.Det är bättre att salta mer mot slutet.(Eller pressa i press om du inte har mortel)

Blanda i alla kryddor.

Blanda i tomatpuré. (Lätt va?)

Om man har i alla kryddor kan det bli lite tort. Rör då i lite matolja till en smidig konsistens.

Dela kycklingen i kuber och bryn dem i neutral olja.

Lägg i currypastan och låt den steka en halv minut.

Slå på kokosmjölken och låt sjuda 15-30 min, eller tills kycklingen är klar.

Vi brukar äta med Basmatiris och av någon anledning kokt broccoli.

Gamla vänner rostar aldrig ;)

I helgen var vi i Gävle där vi bott till för drygt ett år sedan, innan vi bestämde oss för att flytta till min födelsestad. Det var 30 årsfest för en av mina bästa vänner. Det var en riktig nostalgitripp att träffa fler i det gamla gänget men samtidigt var det tydligt att vi var långt ifrån de enda som flyttat. Och åter igen tänkte jag på hur slarvig jag är på att höra av mig till alla som jag egentligen skulle vilja höra av mig till. Men så blir det ändå inte så.

(Jag får passa på att be eventuella Gävlebor om ursäkt att vi inte hälsade på er också, men vi tog oss bara tid med fest;)

Jag har tyvärr inga roliga bilder på stickat att visa. Nu måste jag ägna mig åt mitt julklappsprojek ett tag så jag ser att jag hinner klart och det kan jag ju inte visa innan jul. Det kanske smiter något litet emellan. Jag kan inte lova att jag kan hålla mig..

Mat har jag inte heller lagat så mycket sedan jag började jobba. Måste ta mig i kragen och skriva matlista. Men storhandlas det inte till listan hjälper det inte att ha den. Då blir det någon hämtmat i alla fall. Sedan börjar jag känna att jag gått varvet runt. Nu har jag nog pressenterat hela min repertoar så nu börjar det bara om från början. Men jag har tänkt att jag ska bli bättre på att lägga ut recept. Listan är ju minst sagt lite kort än så länge .

Så nära, så nära

Den här veckan har jag tokstickat en basker. Det vill säga att jag haft fem dagar på mig att sticka den för i dag ska den få åka på födelsedagskalas och bli bortgiven.

Den kommer från garnstudio http://www.garnstudio.com/lang/se/visoppskrift.php?d_nr=102&d_id=3&lang=se och är stickad i deras alpaca. Eftersom det var ett impulsbeslut att sticka den hade jag inte tid att beställa garn så det fick bli det alpaca som stadens garnaffär hade. Och det var inte tokigt alls. Indiecita, (tydligen ett kännt märke), heter det och är mycket mjukare och gosigare än drops. Så det var ju bra. Men det var dyrt. 62:- för ett nystan. (En kollega till mig sade att hon köpt det för drygt 40:- i en annan stad...) Jag hade bara 100 på mig när jag skulle handla så det fick bli bara ett nystan till att börja med. Jag hoppades att det skulle räcka.

Så här långt räckte det.

Nästan alltså.

Så nu har jag massor kvar av det andra nystanet. Men det ska få bli ett par pulsvärmare. (Till mig själv?)

Så här blev den i alla fall när den var klar.

Jag använde stickor 2,5 istället för 2 och det hade varit nödvändigt om mössan hade varit till mig. Den som ska få den har lite mindre huvud så då hade kanske 2:or fungerat.

Nu är det väl dags att göra sig i ordning och åka 10 mil för att gå på fest.

Hemlisjakt

Jag har en bekännelse. Jag har försökt lista ut vem min hemlis är. Jag hade ingen tanke på att göra det förens jag berättade för kompisen vad jag fått i mitt första paket och hon utbrister: "Men då vet jag vem det är! Jag brukar läsa hennes blogg"

Plötsligt drabbades jag av ett plötsligt begär efter att hitta bloggen och luska reda på mer om min hemliga vän. Jag trodde ett tag att jag hittat henne men det var nog inte rätt blogg ändå som jag kom in på. Den dumma kompisen vägrar att tala om någonting och nu har jag suttit i tre dagar och sökt via stickamera och google och allt annat jag kunnat hitta på. Men nu ger jag upp!
Jag får väl vackert vänta tre månader som alla andra. (Om jag inte kan snika mig på kompisens dator och kolla hennes favoriter förstås... he he he)

Äntligen fredag!

Jag har ju visserligen bara jobbat tre dagar den här veckan men det räckte gott och väl. Jag kom tillbaka till jobbet på onsdag morgon och tänkte att det var skönt att jag bara hade en lektion att genomföra. Men tji fick jag. "Du vet väl om att vi har halv studiedag i dag", sade en av mina kolegor. Nääää... det hade jag helt glömt bort. Så jag fick vackert vara kvar till klockan 18. Lika sent blev det i går p.g.a. konferens. Blä. Just nu är jag inte alls nöjd med mitt nya jobb. Det är en näst intill obefintlig organisation på denna lilla friskola och ingen verkar veta, eller vara ansvarig för, någonting. Jag kan (och vill) inte gå in på några detaljer men det är så oseriöst så man kan nästan bara skratta åt det hela.

Men det finns ändå ljuspunkter. Och man får väl fokusera på dem för det finns ju inte precis några andra jobb jag kan ta istället. Min lilla 6-7:a till exempel är helt underbar och jag tycker jättemycket om dem. Barnen skulle jag verkligen sakna om jag "smiter" därifrån.

Så jag har varit på uruselt humör sedan i går kväll. Det blev inte bättre där jag skulle handla i dag. Jag trivs jättebra i vår lilla stad som jag flyttade tillbaka till för ett år sedan. Men det finns ju vissa "downsides". Som affärerna till exempel. Det finns en stor ICA och ett nästan lika stort Hemköp som väl konkurerar om samma köpare. (Sedan finns Rätt Pris lite utanför stan och Lidl som jag bojkottar.) På ICA finns aldrig det jag vill handla och på Hemköp tror jag att det ska finnas för jag har sett det där men det är alltid slut när jag ska ha det! Det slår aldrig fel.

Här om veckan såg jag ett godis i hyllan som jag tänkte "Det där skulle min hemlis nog gilla. Det ska jag köpa till henne." Men i dag när jag bad mannen köra förbi så jag bara kunde hoppa ur och köpa detta godis, så jag kan skicka mitt första paket någon gång, så nog var det slut. Och det fanns inget annat alternativ i hela affären. Så nu får hon nå't trams godis. Jag får hålla ögonen öppna så kanske det blir bättre till nästa paket.

Jag ska nog faktiskt gå nu och försöka göra i ordning paketet så hon får det snart.