lördag 8 november 2008

Victorian lace today

Jag ska försöka göra en recension av Victorian lace today.

Jag har ännu inte stickat något ur den men det kommer nog att dröja ett tag så jag gör ett försök ändå. Jag gör en plus och minus lista men det måste bli en tredje kategori med saker som kan vara antigen bra eller dåliga beroende på...

Plus:
Jättefina mönster. Alla sjalar, utom en, skulle jag kunna tänka mig att ha.
Superfin att titta i med foton tagna i engelska parker.
Ordentliga beskrivningar på tekninska moment.
Fin historisk inledning.

Minus:
Enda saken jag har hittat som riktigt stört mig är att garnåtgången inte är utsatt på alla mönster. Bara på vissa. (Vilket garn som använts står alltid. Många garner känner jag igen och kan lista ut hur tjockt garn det ska vara men jag hade önskat en garnåtgångsuppgift, helst i meter.)

Både och:
Alla mönster är skrivna i diagram. Det tycket jag är bra men om man föredrar skriven beskrivning är det förstås dåligt.

Nästan alla sjalar (utom en bunt mindre roliga scarfs) är jättestora. Det är ju hur mysigt som helst. Men de blir ju också dyra att sticka och kanske inta lika ofta använda (i mitt fall). Det finns inga förslag på hur mönstren kan minskas men det går säker på de flesta om man klurar lite.

Det finns många för mig nya tekninker men de är som sagt bra beskrivna. Känner man sig säker på spetsstickning, eller är en "modig stickare", är det en rolig utmaning. Annars kan jag tänka mig att man blir lite förskräckt.

När jag tänker sjal tänker jag automatiskt trekantssjal. Det är förståss många sådana att välja på men också många stolor och scarfs. Bra eller dåligt? Bara inte riktigt som jag tänkte mig...

Slutsats:
Jag tycker absolut boken är värd de 225kr (?) jag betalade på adlibris.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag kan även skicka en varningens ord: många har upptäckt (inte jag,för jag har än inte stickat något från boken) att den angivna garnåtgången är för liten, det går åt mer garn än vad som uppges i boken.

Ps. Vad glada fåglarna ska bli (inlägget ovan). Vi brukar köpa vanliga talgbollar och ta bort nätet och sedan trycka in dem i en koksnöt.

Elin sa...

det låter som att det är en bok för mig :)