Ibland känner jag att jag vill göra så mycket men orkar inget. Det är lite frustrerande. Men stickning har jag orkat med i alla fall. Jag har stickat en kirisjal och kommit vidare på min blommiga kofta. Så pass långt att jag känner att jag kan lägga ut en bild på bloggen någon dag när jag har lust att krångla med kamerasladden i datorn. I kväll är det lite för mörkt att ta en bra bild.
Nu är jag helt slut efter att ha rullat och fritterat 130 falafflar. Vi ska ha en liten födelsedagsfest i juli och då ska de vara på buffen. Fram till dess ligger de i frysen.
Så nu ska jag ta igen mig med lite stickning. Det är så härligt att sticka i visjögarnet efter pillig silkemerino och tjorvigt angoragarn.
2 kommentarer:
Åsas falaflar(heter det så?)
Dem är vida kända,nu missar jag födelsedagsfesten det här året, men hoppas ni tänker fylla fler gånger så man kan fira er ordentligt då.
Kramar i massor! // Anna L
Det är inte bara du som är trött älskade vän, jag rymmde tom hem till mamma igår för att få sova lite men den planen gick i stöpet och jag är tröttare än någonsin. Suck!
Skicka en kommentar